”Med EPD-verktygen står våra företag rustade för framtiden”
Allt fler beställare kräver miljövarudeklarationer på produkter i dag, och flera nya EU-lagar på miljöområdet är att vänta. För att hjälpa medlemsföretag att stå starka i omställningen har TMF tagit initiativ till att utveckla EPD-verktyg, specifikt anpassade för trä- och möbelbranschen. Vi reder ut hur de fungerar och vad du behöver känna till.
Text: Malin Letser
Vi befinner oss mitt uppe i en omställning där det ställs allt högre krav på företag att kunna redovisa sina produkters miljöpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv, inte minst inom offentlig upphandling. Det ligger även en rad nya EU-lagar på bordet inom den europeiska gröna given för ett klimatneutralt EU, the Green Deal. Ett exempel är Ekodesignförordningen (Ecodesign for Sustainable Products, ESPR), med krav på hållbar design, produktpass och redovisning av ekologiska avtryck både vad gäller redovisning av produkters koldioxid- och miljöavtryck. Direktivet om gröna påståenden (Substantiating Green Claims), som syftar till att stoppa greenwashing, samt som ska finansiera omställningen genom att leda investeringar till hållbara verksamheter, är ytterligare ett exempel. I den pågående revideringen av byggproduktförordningen vill man även att byggvaror som omfattas av CE-märkningskrav ska klimatdeklareras.
Linda Lagerström, som är hållbarhetsspecialist på TMF, berättar att de bevakar utvecklingen noggrant och att TMF:s uppdrag är att ge alla sina medlemsföretag stöd och kunskap i omställningen.
Vi vill att våra medlemmar ska stå väl rustade för framtiden och ju mer koll de har på sina produkters klimatpåverkan redan nu, desto lättare kommer de att kunna möta de kommande kraven från EU.
Vad är EPD-verktyget?
Som ett led i att stötta medlemsföretagen har TMF de senaste åren utvecklat egna EPD-verktyg som är specifikt anpassade för TMF:s medlemsföretag. Enkelt beskrivet är de verktyg för att ta fram miljövarudeklarationer (EPD, Environmental Product Declarations) som beskriver en produkts miljöpåverkan utifrån hela dess livscykel.
– Vi har under lång tid jobbat utifrån Agenda 2030, bland annat med frågor om hur man på bästa sätt ska kunna minska sina klimatavtryck, och då har vi landat i att ta fram EPD-verktyg eftersom det är ett internationellt erkänt och standardiserat arbetssätt för att mäta detta, säger Linda Lagerström.
Rent tekniskt är EPD-verktygen en mjukvara som innehåller en stor mängd generisk grunddata. Utöver det kan varje enskilt företag mata in specifika data för varje produkt eller beställning som de vill göra en miljövarudeklaration, en EPD, på.
För att utveckla egna och kostnadseffektiva EPD-verktyg för branschen har TMF valt att samarbeta med två olika partner. När det gäller produktgrupperna möbler och inredning har det skett tillsammans med Norsk Industri Designindustrien, hos LCA.no, medan IVL Svenska Miljöinstitutet har utvecklat EPD-verktyg för kök och bad samt för dörrar, fönster och trappor.
– I Norge hade de kommit väldigt långt med det här verktyget, så vi kontaktade dem och inledde ett samarbete. Det verktyget har vi redan lanserat och flera företag har kommit i gång bra. De övriga två verktygen har nyligen blivit färdiga och vi har precis haft de första utbildningarna, säger Linda Lagerström.
Kristian Jelse, som är konsult och föreläsare, och som hjälper företag och organisationer med miljöfrågor, ser mycket nytta med att använda EPD-verktyget.
– Fördelen med EPD jämfört med en mer allmän livscykelanalys är att det är ett mer standardiserat kommunikationsformat och beräkningsmetod. Även om informationen kan upplevas som avancerad så kan den därför göras mer kortfattad och jämförbar.
En annan fördel, enligt Jelse, är att verktygen har en hög automatiseringsgrad, vilket gör dem kostnadseffektiva att använda.
Tanken med EPD-verktyget är att underlätta för fler företag, såväl stora som små, att kunna genomföra livscykelanalyser. Genom att data och beräkningsmetod redan finns på plats så kan startsträckan göras kortare.
Även Linda Lagerström trycker på fördelen med att verktyget är kostnadseffektivt – speciellt för de företag som behöver göra flera miljövarudeklarationer varje år. Hon understryker även att varje enskilt företag har möjlighet att börja sin EPD-resa på just den nivå som passar verksamheten. Vissa företag har resurser och kan sköta mycket själva, andra kan vara i behov av att anlita en konsult.
– Gemensamt för de företag som redan nu har börjat använda EPD är att de vill kommunicera att de tar miljöfrågan på allvar, eller att de har kundförfrågningar och behöver göra flera EPD:er varje år. Då är verktyget kostnadseffektivt, säger hon.
Stora fördelar med EPD
Både Linda Lagerström och Kristian Jelse har förståelse för att en del företag avvaktar med att komma i gång med sina miljövarudeklarationer. Samtidigt poängterar de att det finns fördelar med att hoppa på tåget redan nu.
– Det krävs en del att starta det här arbetet, inte minst att få ordning på sin leverantörskedja vilket kan vara ett stort jobb för de företag som inte har gjort den resan ännu. Men de som inleder sitt arbete i ett tidigt skede kommer att vara väl förberedda när kraven kommer och jag upplever att det ändå är många företag som ser fördelarna med att komma i gång redan nu, säger Linda Lagerström.
Kristian Jelse ser ytterligare en fördel med att redan påbörja sin EPD-resa nu.
– Förutom att det är ett bra kommunikationsformat kan det användas i utvecklingssyfte eftersom det går att analysera vilka data som påverkar slutresultatet för varje enskild produkt. Du kan exempelvis testa vad det blir för skillnad om du byter ut en specifik leverantör eller råvara i din produktionskedja. Att arbeta med verktyget skapar på så sätt underlag för att förbättra tillverkningsprocesser samtidigt som man får in lärandet i organisationen, säger han.
TMF:s hållbarhetsexpert Linda Lagerström understryker att det är TMF:s uppdrag att ge alla medlemsföretag stöd och kunskap i omställningen.
Linda Lagerström avslutar med att poängtera att EPD:er gör det möjligt för företagen att redovisa sin klimatprestanda och även påvisa successiva förbättringar. Något som självklart kan vara en styrka på marknaden när kunderna efterfrågar hållbara lösningar. Kristian Jelse håller med.
– Fördelen är att vara förberedd på olika typer av krav som kommer från exempelvis EU. Men också för att kunna möta de kund- och upphandlingskrav som förekommer inom vissa branscher. Jag tror också att det kommer bli allt viktigare att kunna visa på att man jobbar med miljöfrågorna med ett holistiskt perspektiv; vad produkterna har för miljöpåverkan hos leverantörerna eller när de används, säger han.
TMF:s mål är att ge våra medlemsföretag EPD-verktyg och kunskap så att de kan styra sina produkter mot ett minskat miljöavtryck – för mer hållbara affärer.
Ta del av vår framtagna EPD-vägledning samt mer information om våra olika EPD-verktyg – utvecklade för aktuell produktgrupp.
The Green Deal, den gröna given, är en samling politiska initiativ och åtgärder som syftar till att bana väg för en grön omställning inom EU. Målet är att Europa ska vara klimatneutralt senast år 2050. Den gröna given är mycket omfattande och inbegriper en rad förslag som kommer att påverka och skärpa företagens miljö- och klimatarbete.
Ekodesignförordningen (Ecodesign for Sustainable Products (ESPR) i den gröna given är en förordning som inkluderar krav på hur produkter ska designas samt åtföljas av digitala produktpass. Förslaget är genomgripande och utgör en tungt vägande del av den gröna given. Förordningen är tänkt att ersätta dagens ekodesigndirektiv. Till skillnad från ett direktiv, där medlemsstater har en viss frihet att anpassa sin lagstiftning, ska en förordning implementeras rakt av som nationell lagstiftning i alla medlemsländer.
Direktivet om gröna påståenden (Substantiating Green Claims) är ytterligare en del av den gröna given som syftar till att minska greenwashing och göra det enklare för konsumenter att välja vad som är bra för den gröna omställningen. Direktivet innehåller bland annat kriterier för hur miljömärkningar och miljöpåståenden får kommuniceras.
EU-taxonomin, även kallad EU:s gröna taxonomi, handlar om hur verksamheter ska bedömas utifrån EU:s sex miljömål och utgöra en hjälp för investerare att utvärdera, och förhoppningsvis investera, i verksamheter som bedöms vara hållbara.
>>Läs mer om The Green Deal samt EU-förordningarna/-direktiven.