TMF-företag och konjunkturexperter om framtiden: "Det kommer att vända upp igen"
Det är oroligt bland trä- och möbelföretagen inför nästa år – ändå tittar Bra Hus, Elitfönster och Grythyttan stålmöbler framåt med optimism, mitt i byggkrisen. Även konjunkturexperter tror på en vändning under 2025 och de lyfter bostadsbyggandets växelverkan och hur den krisande branschen är en väsentlig del av den svenska tillväxten.
Text: Frida Henke, Sofia Zetterman
Efter en stark tillväxtperiod står småhusbranschen nu inför tuffa tider. Orderingången har enligt siffror från TMF rasat med 56 procent i år och en tung varselvåg har rullat ut över Industri-Sverige. För småhusaktörerna, deras underleverantörer och de företag som inreder handlar det nu om att hitta sätt att behålla personalen inför nästa uppgång. För trots utsikterna ser många av dem ljust på framtiden – som husproducenten Bra Hus i Furudal, norr om Rättvik i Dalarna. Företaget omsätter en halv miljard, har 100 anställda och är Rättviks kommuns största privata arbetsgivare. Något som vd Kristina Hedlund är bestämd att nuvarande branschkris inte ska få ändra på.
Företaget startades av hennes morfars far 1903 – och blev drivkraften som fick fart på hela Furudal.
Hittills har de klarat sig lindrigt gällande uppsägningar och förhoppningen är att det så ska förbli. I stället tänker Bra Hus långsiktigt och satsar på att se över allt från hållbarhetsarbetet till rutiner och processer, för att vara redo för den uppgång som väntas när konjunkturen vänder.
Och det är inte en fråga OM den vänder, utan när.
Tre av fyra vill bo i egen villa och behovet av nya bostäder, och längtan efter att bo i eget hus, har bara ökat sedan pandemin. Med ledord som kvalitet och flexibilitet tänker Kristina leda företaget framåt.
Kriser har de mött tidigare. 1914 brann sågverket ned till grunden och en årsproduktion av virke gick upp i rök. Sedan följde första världskriget, ”sågverksdöden” på 1920-talet, depressionen på 1930-talet och ytterligare ett världskrig. Men ofta har familjen Hedlund lyckats vända motgång till framgång. Som när de efter andra världskriget levererade tusentals hus till krigsdrabbade länder, men även till Libyen och Israel, de startade säljkontor i England och husfabrik i Argentina.
– Med allt som mina förfäder klarat borde vi ju klara oss igenom detta. Jag väljer att tänka att vi kommer lösa det, säger Kristina lugnt.
Vd Kristina Hedlund ser en viss oro i branschen, men tror samtidigt att bättre tider väntar.
Hoppfullt inför framtiden
Sedan hon tillträdde som vd efter sin mor har det varit ett par extraordinära år för husbranschen.
– När pandemin kom trodde vi att försäljningen skulle dö. Vi växlade snabbt ner och anpassade vår organisation – men sedan tog det bara fart, berättar Kristina Hedlund.
Försäljningen bara ökade.
– 2021 var nästan all-time-high. Men sedan kom enorma prisökningar på virke, ökningar som blev svåra att ta ut mot kund, förklarar hon.
När det sedan blev krig i Europa följde ytterligare prisökningar. Världen och branschen brottades med enorma leveransproblem, och nu har räntehöjningar, inflation och ökade kostnader för el och bränsle lagt lock på försäljningen. Kristina sticker inte under stol med att det är oroligt inför nästa år.
– Nu har vi tömt våra orderböcker och behöver få in nyförsäljning för att försörja oss. De problem vi står inför nu är värsta mardrömmen. Jag lider med kollegor i branschen, många har tvingats varsla i omgångar. Det finns en stor oro i branschen och kunderna är avvaktande och vågar inte riktigt skriva under i de här tiderna, sammanfattar hon situationen.
Samtidigt tror hon på bättre tider:
– Vi är mitt i en svacka nu men jag har inga farhågor om att husbranschen är på väg att dö ut. Intresset för att bo i egen villa är stort och det finns mark att bygga på i Sverige. Vi hoppas på en ljusning redan i slutet av det här året.
Vd Kristina Hedlund i samspråk med fabriksarbetaren Hans Thynell.
Inom Hedlunds-koncernen finns även ett sågverk, Hedlunds Timber AB som drivs av Kristina Hedlunds bror. Det borgar för trygghet och stabilitet. Virke saknas inte. Planen är att under hösten satsa på utveckling och standardisera det som går för att bli så effektiva som möjligt. Rita och bygga husen ännu snabbare.
– Prio ett är alltid att få ut husen till våra kunder, men vi kommer också lägga mycket fokus på hållbarhetsfrågan. Målet är att komma ut starkare när det väl vänder, säger Kristina Hedlund.
Hon är medveten om att det inte är en självklarhet att överleva som byggföretag i de här tiderna, men lutar sig mot tryggheten att familjeföretaget har funnits i över hundra år. De har en trygg och stabil ekonomi och tänker långsiktigt trots läget.
– De företag som vågar satsa i svåra tider är de företag som kommer ut starkare på andra sidan. Den taktiken har vi. Trots läget vågar vi satsa, med förhoppning om att det kommer att göra oss starkare inför när det vänder och det åter är dags att växa, säger Kristina Hedlund.
>> Läs hela reportaget med Bra Hus.
Mer än halverat småhusbyggande
Det är inte bara Bra Hus som tömt sina orderböcker det ser mer eller mindre likadant ut hos alla Sveriges småhusproducenter. Likaså hos deras underleverantörer. Dödläget i försäljningen backas upp av statistiken. Under årets sex första månader dök nyförsäljningen från 3 789 trähus 2022 till 1 651 i år, enligt siffror från TMF. Tillsammans med andelen ansökta bygglov som mellan januari och juli i år sjunkit till blygsamma 900, jämfört med 2 200 samma period förra året, skvallrar det om hur framtiden för branschen kommer se ut 9 till 18 månader framåt. Boverket i sin tur konstaterar krasst i sin senaste prognos att bostadsbyggandet har tvärnitat. Förväntningarna för 2024 ligger på 5 000 påbörjade småhus, vilket är mer än en halvering från de 12 600 hus som påbörjades 2022.
Räntekänsliga Sverige är dessutom sämst i klassen enligt analysföretaget Prognoscentret, inte något annat europeiskt land har drabbats så hårt av byggkrisen. Hög belåningsgrad i kombination med prisökningar på både el, bensin, mat och inte minst byggkostnader har inneburit ett kraftigare genomslag på den svenska marknaden än övriga kontinenten när Riksbanken började vrida åt tumskruvarna.
Många företagare ser nu med oro på kommande månader där de flesta branschaktörer tror att krisen kommer att djupna i takt med det annalkande höstmörkret. Inte heller är det någon som tycks tro på någon ljusning till våren.
I och med att försäljningen släpar kommer inbromsningen först att synas i full kraft nästa år, och vi ser inte heller att den skulle kunna öka, för då måste vändningen i ekonomin ske redan under första halvåret 2024 och det ser vi inte riktigt.
- Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket
Desto mer avgörande för småhusbranschen och dess underleverantörer är det att få i gång bostadsbyggandet snabbt när konjunkturen vänder. En central fråga för att detta ska kunna ske, och som Kristina Hedlund på Bra Hus berör, är den om mark. För visst finns det som hon säger gott om byggbar mark i Sverige, ändå har detta kommit att bli en hämsko då det på senare år inte funnits tillräckligt med förberedd mark att bygga på.
– Kommunerna måste vara öppna för att ändra både förutsättningarna, upplåtelseformen och vad man kräver i fråga om byggtäthet, säger Hans-Åke Palmgren.
En av de saker som han anser behöver ses över är markpriset.
– I och med kostnadsökningarna för bostadsbyggande behöver kommunerna fundera på prissättningen om de vill få till ett byggande, säger Hans-Åke Palmgren.
Kritiker menar att kommunerna börjat hålla igen på utbudet för att upprätthålla eller till och med driva upp prisbilden och att det bostadsförsörjningsansvar de har hamnat i skymundan.
För Jonas Hernborg, vd, och Kalle Bogar var det viktigt att ge de 120 varslade medarbetarna besked så tidigt som möjligt.
Anställdas kompetens är ovärderlig
För underleverantörer har effekten av att det nu byggs betydligt färre småhus landat med besked. För småländska fönstergiganten Elitfönster är läget det värsta sedan 1990-talet. För när byggindustrin går neråt och räntorna klättrar uppåt, dippar även fönsterindustrin. Eftersom Elitfönster dessutom kan ha priser låsta i långa byggkontrakt, innebär prishöjningarna att vinstmarginalen har påverkats under perioden.
– Under pandemin blev det materialbrist med kostsamma förseningar som följd. Det blev också tidigt enorma prishöjningar i träbranschen, och glastillverkningen påverkades sedan av bristen på gas i Europa, förklarar vd Jonas Hernborg, medan han guidar genom fabriken där fönstren tillverkas.
Sedan 1953 är de specialiserade på hållbar fönstertillverkning och i dag har de över 900 återförsäljare och erbjuder ofattbara 19 miljarder olika fönsterkombinationer. Runda som fyrkantiga, med eller utan specialspröjs eller UV-skydd, och i alla tänkbara färgnyanser. Men grunden till framgångssagan lades redan 1924, när Lenhovda Snickerifabrik startades av några lokala bönder. Med snart 100 års erfarenhet och 30 års garanti på sina dörrar och fönster är fönsterproducenten Elitfönster i Vetlanda en pålitlig leverantör, också i sämre tider.
Rent ekonomiskt klarar vi kortsiktigt en dipp i marknaden som bolag. Men när vi tappar anställda så tappar vi också ovärderlig kompetens – utöver att det är tråkigt på ett personligt plan.
I juni varslades 120 medarbetare i produktionen och 45 tjänstemän i Vetlanda och Lenhovda. För skyddsombudet Kalle Bogar var det viktigt att det gjordes innan semestern, för att ge de berörda medarbetarna möjlighet att kolla efter nya jobb eller söka utbildningar under sommaren.
– Många är oroliga, även om det har det lagt sig lite. En del antog erbjudandet om tidig pension, en del har redan skaffat nya jobb i till exempel metallindustrin här och andra har börjat plugga.
Kalle Bogar började själv som målarlärling här för 43 år sedan. Som huvudskyddsombud värnar han om de över 900 medarbetarnas bästa. Han har varit med vid tidigare kriser, både på 1990-talet och 2008.
– Man ska satsa när det går dåligt, för när det vänder uppåt igen gäller det att vara med på tåget, förklarar Kalle Bogar, som även är vice klubbordförande i GS-facket.
Medarbetaren Mattias Wallenberg monterar en fönsterdörr.
Redo när trenden vänder
Och satsar gör Elitfönster: sedan Jonas Hernborg tillträdde som vd 2019 har de årligen satsat mellan 60 och 70 miljoner kronor. Den närmaste tiden – mitt i lågkonjunkturen – gör Elitfönster investeringar på mer än 110 miljoner kronor i bland annat nya maskiner för att uppdatera måleriet och aluminiumbearbetningen. De två fabrikerna i Vetlanda slås ihop till en för att sänka kostnaderna, öka effektiviteten och kapaciteten. För att få bättre kontroll över processer och kvalitet har Elitfönster också tagit hem it-avdelningen och produktion av exempelvis aluminiumdetaljer under de senaste åren.
– Det är lättare att genomföra stora förändringar i verksamheten när vi har låga volymer och det är också ett sätt att övervintra. Vår personal får delvis nya roller när vi slår ihop fabrikerna. Vi investerar för framtiden och utvecklar nya bättre produkter inför nästa år: snyggare, mer energieffektiva fönster med bättre prestanda och lägre koldioxidavtryck.
Men fönster är minst sagt sällanköp.
– Du byter hus, bil och kanske make eller maka oftare på en livstid än fönster, skojar Jonas Hernborg.
Jonas Hernborg tror på ett fortsatt tufft 2024, men att det sedan vänder uppåt.
– Räntan kommer stabilisera sig, jag är positiv och tror att ekonomin i byggbranschen följer efter. Som bolag står vi starka och det finns ett underliggande behov av bostäder. Befolkningen har ökat och det finns också ett stort renoveringsbehov av flerbostadshus i Sverige, säger han.
Ytterligare en anledning till framtida fönsterbyten är den långsiktiga omställningen till ett mer hållbart samhälle som ställer krav på bättre energihushållning. På en äldre villa med tvåglasfönster försvinner en tredjedel av husets värme genom skalet, så att byta fönster sparar både energi och pengar.
När byggtrenden vänder vill Elitfönster vara redo.
– Vår strategi är att hålla i plånboken och inte slösa pengar, men samtidigt investera på rätt sätt. Vi får inte tappa det strategiska, långsiktiga arbetet och få panik, utan måste fortsätta att utveckla företaget. Det är de starka företagen som överlever krisen – och vi är ett finansiellt stabilt bolag, säger Jonas Hernborg.
>> Läs hela reportaget med Elitfönster.
En kris som drabbar alla
Konjunkturen påverkar bostadsbyggandet, men bostadsbyggandet är också en väsentlig del av den svenska tillväxten och påverkar därför i sin tur konjunkturläget. Det är en växelverkan.
De samhällsekonomiska konsekvenserna när så många anställda drabbas i en bransch syns på ökad otrygghet som i sin tur ger minskad konsumtion.
– Se på den potentiella Cementakrisen för något år sedan, då var det mycket i den analysen som handlade om att många arbetstillfällen skulle försvinna inom bygg om hela sektorn skulle få slut på cement – och att det skulle leda till krympande BNP, säger Michael Lemdal, ekonom på Konjunkturinstitutet.
Och det är vad som händer just nu. Konjunkturinstitutet ser att hushållens konsumtion minskar stadigt.
Analysen är att lågkonjunkturen kommer bestå under 2024. Vi ser ingen vändning i absolut närtid, men mycket beror på vad som händer med inflationen och vad Riksbanken hittar på.
De här effekterna syns överallt, även för de som inreder. Just nu genomgår även det vanligen så konjunkturokänsliga företaget Grythyttan stålmöbler ett stålbad. Minus 40 procent i omsättning det senaste året.
– Men man måste ha pandemin i beräkningarna, det är så uppblåsta siffror. Egentligen ska vi jämföra oss med 2019 års omsättning, vi går ändå ner lite i volymer, men kurvorna blir inte så dramatiska, säger vd Karl Lindqvist.
Grythyttans försäljningssiffror följer mönstret för byggkrisen med en första tydlig dipp i början av juli förra året. Byggs inga hus blir det heller inga nya verandor som behöver möbleras. Karl Lindqvist liknar utvecklingen vid luft som släppts ur en ballong.
Det gick jättebra till sista juni sedan tog försäljningen stopp.
Vanligen berörs inte företaget av finanskriser. Produkterna sorterar under segmentet lyxkonsumtion som av någon anledning Karl Lindqvist inte riktigt vet brukar tuffa på ändå.
– 2008 ökade vi med 25 procent. Jag skulle vilja påstå att vi seglade rätt igenom den krisen, säger han.
Att företaget nu berörs i samma omfattning som trä- och byggbranschen i övrigt tror han har att göra med att förändringarna är så omvälvande i både närsamhället och världen.
– Nu påverkas allt, det el, räntor, matpriser och bensin som är konkurrenter – och en allmän ängslan kring kriget som är så nära. Så vad gör man som konsument? Jo, man lugnar sig ett tag och ser om det är det nya normala eller inte och till slut vänjer man sig. Konjunkturen kommer gå upp igen, säger han.
Vd Karl Lindqvist kikar ut genom brädorna på ryggstödet på Grythyttan stålmöblers storsäljare, den klassiska A2-stolen.
Framtiden är ljus
Karl Lindqvist är den fjärde generationen som driver familjeföretaget som har anor från slutet av 1800-talet. Men här tar det stopp. Barnen har valt andra vägar i livet, för ett år sedan såldes därför Grythyttan stålmöbler till Altorägda NOD-group som äger möbel- och designföretag som String furniture och Byarums bruk.
– Jag har försökt hitta ut internationellt ganska länge, samtidigt har det gått så bra i Sverige att jag inte avsatt tillräckligt med resurser för att riktigt få till det. Men jag känner ett ansvar för de anställda och orten så jag ville att köparen skulle ha möjlighet att nå fler marknader för att göra oss mindre sårbara, säger han.
Han känner att framtiden är ljus. NOD, kort för Network of design, har upparbetade kontakter i hela Europa, de finns i Asien och siktar nu även mot USA.
– Det kan inte bli annat än positivt och jag tror att det hunnit ta fart redan till 2025. Jag ser gärna att vi har 50 procent av vår omsättning mot export inom några år.
Just sårbarheten med att främst bara finnas på en marknad har visat sig tydligt det senaste året.
Det är augusti och snart är säsongen för utemöbler över. Karl Lindqvist och hans gäng är vana vid att försäljningen dör ut så här års. Nu väntar i stället produktion för att möta nästa års efterfrågan. Förväntningarna är att den kommer ligga kring årets nivå, med lite tur kanske snäppet bättre.
– Man är ju född optimist, men så klart, det räcker med att det blir en kall vinter eller att bensinpriset sticker upp. Det är så jädra ovisst.
I år täcks stora ytor av lagerlokalen av osålda A2-stolar från golv till tak.”Så här års ska det vara tomt här inne”, säger vd Karl Lindqvist.
Inne i lagerlokalen som så här års borde gapa tom finns staplar av osålda stolar i klassiska modellen A2 från golv till tak. Den här vintern kommer produktionen inte att gå med full fart. Med en minskad orderingång ovanpå det kommer de i stället att jobba med att stärka bolaget internt. Alla produkter behöver ritas upp i ett 3d-program, huvudbyggnaden behöver ett nytt lager av Falu rödfärg och lastkajen ska renoveras.
– Vi förbereder oss för uppgången. Så här går såklart inte hålla på i all evinnerlighet, men en vinter klarar vi, säger Karl Lindqvist.
Än så länge har Grythyttan stålmöbler klarat sig från varsel, däremot ersattes inte förra höstens pensionsavgångar med fast personal.
– Svängningarna är det svåra. Vi överlever, vi är ett stabilt företag. Som jag ser det blir utmaningen framåt att behålla alla våra anställda tills det vänder, det är vårt mål. Bra personal snyter man inte fram.
>> Läs hela reportaget med Grythyttan stålmöbler.
Personalfrågan viktigast
Bra Hus, Elitfönster och Grythyttan stålmöbler är tre mycket olika företag gällande förutsättningar och utmaningar. Samtidigt finns det flera beröringspunkter, som att alla tre verkar på små orter och att de har en stor oro över kompetensförsörjningen. Den viktiga frågan är hur de ska kunna behålla personalen och på så sätt vara redo att växla upp när konjunkturen vänder.
Enligt Konjunkturinstitutet kommer det att ske under andra halvan av 2024 och enligt deras senaste bedömning är lågkonjunkturen över någon gång under år 2025. Boverket tror att det kan komma en viss ökning för byggsektorn 2025 om räntorna vänder neråt, om än inte så stor. En avgörande anledning är att både räntan och byggpriserna även fortsättningsvis kommer vara mycket högre än tidigare.
– Hushållen kommer vara ovilliga att binda upp sig långt i förväg till dess man är trygga i att marknaden stabiliserats, säger Hans-Åke Palmgren.
Samtidigt finns det en stor underliggande efterfrågan på småhus i trä och svensk design. Det är produkter som människor tycker om, tillverkade av en bransch som redan är väl positionerad i hållbarhetsfrågan. När framtiden väl är här kommer trä- och möbelföretagen att vara redo.
