Mässan – en marknadsplats i förändring
Efter två års uppehåll som fysisk mässa öppnade Stockholm Furniture Fair åter sina portar i början av året. Parallellt har andra mötesplatser vuxit fram och digitala arenor blivit allt viktigare. Hur påverkar det här mässans framtid och åt vilket håll blåser vindarna i möbel- och designindustrin?
Text: Malin Letser
Sedan Stockholm Furniture Fair arrangerades första gången 1951 har den vuxit till världens största mötesplats för skandinavisk design. Därtill har Stockholm Design Week, som initierades av mässan 2002, blivit ett viktigt komplement med evenemang runt om i hela Stockholm. Parallellt har alternativa mötesplatser och skyltfönster blivit aktuella för möbel- och designindustrin. Ett exempel på det är egna showroms och event i stadskärnor, så som Köpenhamns 3 days of design. När Stockholm Furniture Fair arrangerades i februari år, efter två års pandemiuppehåll, var det med en frågeställning om mässans och mässors framtida attraktionskraft – inte bara i Sverige utan även internationellt.
Cecilia Ask Engström, som är chef för Bransch & näringspolitik på Trä- och Möbelföretagen (TMF) där TMF är en av mässans samarbetspartners, tycker att frågan har relevans.
Redan innan pandemin var det här frågor som vi började diskutera, som en följd av den digitala utvecklingen. Stockholm Furniture Fair är fortfarande den viktigaste mötesplatsen för design i Skandinavien, och den lockar många besökare.
- Även historiskt har mässan haft stor betydelse för utvecklingen av många medlemsföretag och möbelindustrin. Men det är viktigt att lyssna på företag och kunder och att hänga med i de förändringar som sker, säger hon.
Cecilia Ask Engström poängterar att pandemin slog hårt och att det på ett års tid är svårt komma tillbaka med samma styrka.
– Många företag har haft ekonomiska utmaningar och avvaktar, men de som ställde ut förra året var väldigt nöjda och många tyckte att det var den bästa mässan hittills, säger hon.
Ett av de företag som valde bort mässan i februari i år är Smålandbaserade Swedese. Vd Sonnie Byrling berättar att företaget alltid har medverkat men att man efter pandemin har valt att tänka om.
– Fördelen med mässor är att det är ett effektivt sätt att träffa alla kunder på en och samma gång, och det har varit viktigt för oss. Men nu har vi redan vuxit mycket på vår hemmamarknad och vill bli bättre på exportmarknaden, säger han.
Swedese har sedan flera år tillbaka satsat på ett eget showroom i Stockholm och fokuserar just nu stora delar av sin marknadsbudget på andra marknader, och på sin digitala närvaro.
– Den digitala processen tar vid alltmer, även digitala mötesplatser. I dag bygger många sina strukturella metoder utifrån lanseringar på nätet. Men om du frågar mig om den fysiska mötesplatsen tror jag att den kommer fortsätta att vara viktig. Personliga relationer är alltid nödvändigt, säger Sonnie Byrling.
Han tror även att mässan kommer att fylla en viktig funktion i framtiden.
– Mässan är ett utmärkt tillfälle att bygga relationer, så det handlar mycket om vilken fas man är i som företag. Men personligen tycker jag att den borde hållas vartannat år. Då tänker jag utifrån kundens budget samtidigt som mässan ska lyckas behålla sitt syfte.
Ett företag som har resonerat lite annorlunda är det familjeägda företaget Karl Andersson & Söner. De har ställt ut sedan 1990-talet och värderar fortfarande mässan som den viktigaste mötesplatsen för att lansera nyheter och möta kunder. Det berättar Sara Wadskog som är marknads- och exportansvarig på företaget.
– För oss är Stockholm Furniture Fair en superviktig mötesplats för hela den nordiska marknaden, men även för de kunder vi har i Europa, USA och Australien som kommer till Stockholm varje år, säger hon.
Karl Andersson & Söner deltog även vid årets mässupplaga och Sara Wadskog tycker att det var det bästa genomförandet hittills.
– Det var tyvärr många tomma ytor och jag kan tycka att mässan borde ha kunnat lösa det bättre. Men vi har aldrig varit så nöjda med vårt deltagande som i år. Det var väldigt många högkvalitativa besökare och slutkunder på plats.
Att det just nu pågår en diskussion om mässan och mässors framtid är något som oroar henne.
– Jag kan hålla med om att stadsevenemang är roliga och bra komplement, men det finns inget mer effektivt sätt att träffa kunder och göra affärer på än vid mässan. Så jag hoppas verkligen att Stockholm Furniture Fair kommer att finnas kvar och att man är lyhörd för hur den kan utvecklas, säger hon.
Hanna Nova Beatrice, som är projektchef på Stockholm Furniture Fair, håller med om att mässan behöver vara lyhörd och förändras i takt med samhället och branschen. Själv började hon jobba på mässan mitt under pandemin, med uppdrag att utveckla strategin framåt.
– Min övertygelse är att mässan inte ska försöka konkurrera med andra mötesplatser utan stärka det som särskiljer oss, säger Hanna Nova Beatrice.
Hon har jobbat inom design i hela sitt yrkesliv, bland annat som chefredaktör för magasinet Residence, och är en van besökare av såväl stadsevenemang som showrooms och mässor. Hon menar att det finns stor potential i att låta de olika arenorna komplettera varandra.
– Det som gör Stockholm Furniture Fair helt unik är att vi är en mötesplats under ett gemensamt tak där hundratals varumärken attraherar en stor grupp av människor, tillsammans. Det är en kollektiv marknadsplats. Här handlar det inte enbart om varumärkesbygge och event, utan fokus ligger på affären och att vi gör den tillsammans, säger hon.
Hanna Nova Beatrice betonar även vikten av mässan som arena för oetablerade designer och för att gemensamt utveckla Sverige som ett hållbart möbel- och designland. Här understryker hon att man måste tänka utanför boxen eller ”utanför montern” framöver.
– Tidigare har det nästan pågått en kapplöpning i hur vi konsumerade och i hur vi ställde ut, ju större montrar, desto bättre. I dag behöver vi tänka annorlunda, inte minst utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Därför uppmuntrar vi deltagare att tänka annorlunda, återanvända, göra mindre montrar eller kanske samarbeta med andra företag. Det handlar om att göra det mer hållbart och ekonomiskt för alla, säger hon.
Frågan om mässans periodicitet är något som även Hanna Nova Beatrice på sikt tror att det finns anledning att se över.
För mig är det en naturlig utveckling att fundera över hur regelbundet mässan ska arrangeras. Men just nu ser vi ett behov av att arrangera den varje år för att stärka varumärket efter pandemin.
Stockholm Furniture Fair som varumärke – både i Sverige och internationellt – är något som Jenny Bergström Bonmot är väl insatt i. Hon jobbar som projektledare inom design och kultur på Svenska institutet, SI, och har haft flera samarbeten med mässan - bland annat Swedish Design Movement, ett regeringsinitiativ som har syftat till att stärka Sverige på den internationella designkartan.
– Vårt huvuduppdrag har varit kommunikation och att stärka bilden av Sverige som ett hållbart designland, säger hon.
Här menar Jenny Bergström Bonmot att både Stockholm Furniture Fair och Stockholm Design Week har varit viktiga plattformar i kommunikationen internationellt – och hon tror att den kommer att vara det även fortsättningsvis.
– Det finns ett uppbyggt ekosystem på mässan, där alla har olika roller och styrkor. Det gör att vi kan jobba ihop för att stärka och utveckla Sverige som ett hållbart designland.
Sedan Stockholm Furniture Fair arrangerades första gången 1951 – då på initiativ av Svenska Möbelinstitutet (blivande Trä- och Möbelföretagen) – har den vuxit till Skandinaviens största mötesplats för möbler och design, med besökare och utställare från hela världen. Därtill har Stockholm Design Week, som initierades av mässan 2002, blivit ett komplement med evenemang runt om i hela Stockholm. Förutom att mässan är en viktig marknadsplats är det en ledande arena för oetablerade designer.
Med fokus på framtiden
Redan år 2003 föddes Greenhouse, ett område på mässan där oetablerade designer får möjlighet att visa upp prototyper och etablera kontakter för framtiden. Nästa år, 2024, öppnar en ny arena för unga progressiva designvarumärken.
