”Yrkesskolan får inte konkurrera bort de nationella programmen”

Utredningen Fler vägar till arbetslivet ska utreda den ”yrkesskola” som finns med i Tidö-avtalet, och som är tänkt att ge elever som har svårt att genomföra gymnasieskolans nationella program en alternativ studieväg med fokus på yrkeskunskaper.

--Vi delar regeringens uppfattning om att det är en viktig utmaning med de grupper av elever som inte tar sig in på eller slutför gymnasiet. Det innebär en påfrestning på kompetensförsörjningen för våra medlemsföretag men även för många andra branscher, säger Henrik Smedmark, kompetensförsörjningsexpert på TMF.

Men han ser också utmaningar.

- Det finns risk att de här utbildningarna urholkar de nationella programmen, eftersom skillnaden mellan dem och ”yrkesskolan” kan vara svåra att urskilja. Vi ser redan idag att det är svårt att locka elever till de flesta av gymnasiets yrkesprogram och skulle förslaget nu ta ännu mer reformkraft och attraktivitet från de nationella programmen är det inte bra. Yrkesskolan får inte bli en ursäkt att stärka de befintliga strukturerna eller ge avkall på strävan att fler elever ska bli behöriga till nationella program.

- Ytterligare uppsplittring kan leda till att ännu färre huvudmän kommer att erbjuda yrkesutbildning inom nationella program eller inom ”yrkesskola” då elevunderlaget riskerar att bli för litet, fortsätter Smedmark.

Samtidigt framhåller han vikten av initiativen.

- Vi måste samtidigt säga att för många av våra medlemsföretag som idag har svårt att hitta individer med någon form av verifierad yrkeskompetens är alla förslag som leder till fler vägar för att fler sa få en sådan positivt.

Yrkesvuxutredningen

Tilläggsdirektivet till Yrkesvuxutredningen (U 2022:05) å sin sida syftar till att skapa en mer behovsstyrd möjlighet att erbjuda gymnasial yrkeskompetens. Den nya utbildningsformen är på gymnasial nivå med utgångspunkt i den modell som tillämpas för yrkeshögskolan. Direktiven öppnar också för att enskilda aktörer ska kunna vara huvudmän för yrkesvux.

Regeringen och utbildningsminister Mats Persson (L) vill gärna jobba vidare med yrkeshögskolans modell och starka koppling till arbetslivet och betonar behovet av ”flera olika former av yrkesutbildning så att fler vuxna kan stärka sin kompetens eller yrkesväxla”. (presskommentar – juli-2023).

Henrik Smedmark å sin sida lyfter behovet av att korrigera obalanserna i utbudet.

- Det finns stora utmaningar med vilka typer av yrkesutbildningar som erbjuds vuxna. Av 13 500 platser 2019 utgjordes 9 500 av vård och omsorg samt barn och fritid. Det innebär att en stor del av arbetslivet inte kompetensförsörjs via yrkesvux. Direktivets inriktning bör därför stärka tillgången till yrkesutbildning för vuxna under förutsättning att tillräckliga medel tillskjuts för att ge en effekt på utbudet, menar Smedmark.

Yrkesvuxutredningen ska redovisas senast den 15 februari 2024 medan utredningen Fler vägar till arbetslivet har den 4 november 2024 som slutdatum.

Läs pressmeddelande från regeringen nedan.
Utredning ska föreslå en ny form av yrkesutbildning för vuxna - Regeringen.se