TMF om arbetskraftsinvandringsförslag: ”Ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen”
TMF, Industriarbetsgivarna (IA) och Innovations- och kemiindustrierna (IKEM) har lämnat ett gemensamt remissvar på regeringens förslag om ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare: ”Förslaget är ett direkt ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen och kommer ha negativ inverkan på industrins internationella konkurrenskraft”, säger David Johnsson, vd på TMF.
Kompetensbehovet är stort i många befattningsnivåer och det är avgörande för industrin att rekryteringen av kvalificerad arbetskraft fungerar effektivt. Regeringens förslag att begränsa möjligheterna till arbetskraftsinvandring är således fel väg att gå, menar TMF:s vd David Johnsson.
– Våra medlemsföretag är exportorienterade och i hög grad utsatta för internationell konkurrens. Rätt förutsättningar för kompetensförsörjning och en väl fungerande lönebildning är avgörande framgångsfaktorer för att svensk industri ska vara konkurrenskraftiga globalt, säger David Johnsson.
Regeringen har tillsatt en utredning som senast den 31 januari 2024 ska lämna förslag om skärpta villkor för arbetskraftsinvandring för medarbetare som rekryteras utanför EU. Ett lönekrav ska fastställas i nivå med medianlön som grund för arbetstillstånd – vilket motsvarar 33 200 kronor per månad. I ett första steg ska lönekravet höjas till 80 procent av medianlön, vilket är 26 540 kronor per månad den 1 oktober 2023.
Bakgrunden är en infekterad debatt om arbetskraftsinvandring där nya lönegolv ska införas som redskap för att motverka missbruk. Lågkvalificerad arbetskraft ställs mot högkvalificerad och i ett försök att forcera igenom ett nytt regelverk missar politiken en helt avgörande kategori: mellankvalificerade yrkesutbildade. Här återfinns yrkeskategorier som maskinoperatörer, mekaniker, maskinsnickare, processoperatörer och automationstekniker.
Regeringens förslag innebär ett konkret och principiellt ingrepp i den svenska lönebildningsmodellen som tjänat Sverige väl och som levererat en framgångsrik lönebildning till gagn för såväl företag som anställda. Acceptansen för den lokala lönebildningen kommer att urholkas om den som rekryterats från tredjeland, får en högre lön än den inhemska arbetskraften.
– Det är uppseendeväckande att regeringen föreslår fastställda lönegolv som utgör ett direkt hot mot den svenska modellen, vars fundament är att det är arbetsmarknadens parter som sätter lönerna utan statlig inblandning. Att rubba balansen kan leda till allvarliga konsekvenser i lönebildningen, säger David Johnsson.
