Text: Peter Willebrand

Den svenska näringslivsfamiljen Wallenberg brukar beskrivas som en svensk maktfaktor som arbetar utifrån devisen ”verka utan att synas”. Men i dag ställs helt andra krav på transparens och öppenhet i relationen mellan näringsliv och beslutsfattare. Och oavsett vilken verksamhet man bedriver kan man hamna i en position där allmänintresset är överordnat, som till exempel i miljö- eller säkerhetsfrågor.

– Ett företag som deltar i offentliga upphandlingar riskerar alltid att i något led hamna i mediernas intresse eller dras in i sammanhang som man själv inte alltid kan förutse eller råda över, som till exempel anklagelser om jäv eller korruption, säger Håkan Tenelius, konsult inom opinionsbildning som bland annat är specialiserad på offentliga upphandlingar.

Håkan Tenelius

Han arbetade själv för Vårdföretagarna när den så kallade Caremaskandalen briserade2011. Erfarenheter från den utmynnade några år senare i boken Välfärdslobbyisten där han beskriver sina erfarenheter av att befinna sig mitt i ett drev.

Samtidigt beskriver boken en ny tid där politikens och maktens spelregler förändrats – och lobbyisterna fått större inflytande.

– För oss blev det väldigt tydligt hur Håkan Tenelius viktigt det är med just transparens, att vara är öppen med samarbeten och liknande för att undvika att bli anklagad för att ha en dold agenda.

I den svenska självbilden är just öppenhet en grundpelare. Många tror också att Sverige är ett land som är förskonat från till exempel korruption.

– Den bilden stämmer dessvärre inte. När internationella oberoende organisationer granskar oss noterar man ofta att vi är lite väl blåögda i sådana frågor. Just därför är transparensen så viktig, säger Håkan Tenelius.

En öppenhet med sina relationer är en sak. Verkligheten för de flesta företag är att man saknar kanaler till de beslutfattare som man vill komma i kontakt med. Ett medelstort företag på en mindre ort har sällan en kommunikationsavdelning eller rutiner för påverkansarbete.

Men Håkan Tenelius tycker att man inte ska överdriva hindren.

Bäst är alltid att ta en direkt personlig kontakt och formulera det konkreta problemet, till exempel en logistikfråga som står i vägen för företagets tillväxt i kommunen. Tänk ut en lösning på problemet som politikern kan använda. Om företaget behöver en lastzon i centrum som medför att platser för väntande taxibilar försvinner – föreslå en alternativ plats för taxibilarna. Då ökar chansen radikalt att politikern verkligen agerar.

Ta reda på vem som har ansvaret, så man inte skickar frågan till kommunfullmäktiges ordförande i tron att den personen fattar alla beslut. Gör också en analys om frågan har en mer politisk tyngd eller rör ett praktiskt problem som i första hand ska hanteras av till exempel en tjänsteman, på en nivå där politikern kanske inte ens får blanda sig i.

– En direktkontakt är betydligt effektivare än till exempel ett inlägg eller upprop på sociala medier, även om många tror att det är så man ska gå tillväga. 

Ett av de mest effektiva sätten att nå en politiker i ett första skede är att skicka ett välformulerat mejl eller brev, understryker Håkan Tenelius. Då blir det också en offentlig handling som till exempel kan uppmärksammas av en journalist om det finns ett nyhetsvärde i ämnet. Omvänt kan det vara bättre att ringa om man inte vill ge frågan lika stor uppmärksamhet.

– Samtidigt har det under senare år blivit allt svårare hitta kontaktuppgifter på kommunernas hemsida. Jag brukar rekommendera att vända sig till direkt till partiet som politikern företräder, via partiernas hemsidor är det ofta lättare att få kontakt med en viss politiker.

– Kom också ihåg att politiker är människor. Det finns ingen anledning att uttrycka sig på ett tillgjort myndighetsspråk eller vara konfrontativ i den ton som man möter i sociala medier. Var välformulerad och koncis, på samma sätt som när du möter dina kunder. Tänk att du hjälper politikern att bli en bättre politiker. Vill man ge en fråga ett större understöd kan det också vara effektivt att göra en analys av vilken politisk laddning den har.

– Visar det sig att till exempel oppositionen i kommunen plockar upp frågan kan det ge extra tyngd i debatten. Sociala medier har under senare år förflyttat bilden av hur vi kommunicerar och vilka frågor som får genomslag. Beslutsfattarna har själva blivit en del av spelet, ofta i form av snabba utspel och drastiska formuleringar som får spridning. Vissa utnyttjar det mer effektivt än andra.

– Men det finns ingen anledning att tro att man måste starta ett Facebook-uppror för att få gehör. Det finns i dag stora Facebookgrupper med 20 000 medlemmar som ändå saknar relevans. Jag brukar jämföra med när jag själv jobbade med folkvalda politiker i Stockholm för 20 år sedan, om vi då fick tio brev som rörde samma ärende så visste vi att det fanns minst 100 000 andra som tyckte samma sak.

– Sociala medier funkar bra när man snabbt vill sprida sin uppfattning, till exempel fakta i en viss fråga. Samtidigt får man då vara beredd på att mötas av många av de emotionella motargument som lätt tar överhanden i sociala medier.

– Jag skulle gå så långt att säga att sociala medier för en företagare nästan alltid är en omväg jämfört med att ta en direkt kontakt med beslutsfattarna.

Historiskt har Sverige haft en stark tradition med en närvarande lokalpress, som ofta haft bra koll på det lokala näringslivet, men den traditionen har kraftigt urholkas under de senaste decennierna.

– På många orter i dag finns inte längre en lokaltidning, det är en kanal som försvunnit.

Vilka frågor är det då som uppfattas som relevanta i dag?

– Utgår man från valrörelsen är det väldigt konkreta frågor i korta perspektiv, som till exempel bensinpriset.

– Ett annat exempel är kärnkraftsfrågan. I dag pratar vi om elpriset i vinter men i valdebatterna för 30 år sedan handlade om slutförvaring för 100 000-tals år framåt.

– Som företagare bör man inte tänka lika kortsiktigt för att få politikerna att lyssna, även om de skenade energipriserna förstås är mycket viktiga just nu. Då handlar det snarare om att förmedla bilden av företaget 4-5 år framåt, och vad som krävs för att man ska nå dit!

Man brukar i debattsammanhang tala om vikten av att äga frågan, hur ska man tänka i det fallet?

– Många företagare är ju specialister i kraft av sitt företagande. Man har en inbyggd trovärdighet eftersom man redan visat vad som fungerar. Därför kan man också bli kontaktad av både politiker och journalister som vill veta mer om saker och ting verkligen förhåller sig när det till exempel handlar om eventuella gifter i möbeltyger.

– Det höga elpriset är ett aktuellt exempel som satt fokus på många företags verksamhet, där risken är att man försätts i konkurs eller tvingas stänga. Även om sakfrågan alltså handlar om priset får folk samtidigt en djupare förståelse vad som krävs för att till exempel driva ett glasbruk eller ett bageri.

– Jag tycker inte heller att man som företagsledare ska vara rädd för att synas. Det finns snarare ett sug i medierna efter att få ta del den typen av erfarenheter och synpunkter, just för att det finns en trovärdighet i vad man uträttar. På en mindre ort har ju en framgångsrik företagare också en väldigt stark social position som arbetsgivare med mera.

Vi tar ett konkret exempel. Ett företag har precis investerat i en ny produktionslinje och skickat ett pressmeddelande till lokaltidningen som ska skriva en artikel. Samtidigt vet ledningen att man måste lägga några varsel senare i höst på grund av det ekonomiska läget.Hur ska de tänka?

– När man går ut med den goda nyheten måste man också våga prata om den dåliga, annars riskerar man en väldig backlash senare. Spela med öppna kort, alla vet att det är skakiga tider. Det är inte konstigt att man vill satsa framåt samtidigt som tiderna blir sämre. Ett sådant budskap kommer också att landa positivt hos mottagaren.

5 tips 

– så förbättrar du dina relationer till beslutsfattarna

1. Ta direktkontakt, till exempel via mejl. Sociala medier är en omväg.
2. Ta reda på vem som ansvarar för området du vill påverka. Gäller det en trafikfråga är det ordföranden i trafiknämnden du ska prata med, inte kommunstyrelsens ordförande eller statsministern.
3. Har politikern själv något att vinna på ditt förslag? Berätta om det, att det kan ge fler jobb i framtiden och därmed fler skattebetalare i kommunen
4. Återkoppla. Mejla och fråga hur det går med ditt förslag, det kanske finns nya fakta att berätta om
5. Undvik gnäll och konfrontation. Agera som när du talar med en potentiell kund. Politiker är också människor!