”Se möjligheten med digitala produktpass”

TEXT: PEDER EDVINSSON

Livsmedelsbranschen, som är en del av Svensk Handel, har under lång tid arbetat med att förmedla information om sina produkter, såsom innehållsdeklarationer, varufakta och pris, som följer med hela vägen från tillverkning till kund. Det är ett liknande scenario som man vill åstadkomma med de kommande digitala produktpassen, även om de inte är direkt jämförbara med de koder och system som utvecklats för livsmedel.

– Det är svårt att göra en direkt jämförelse eftersom livsmedelsbranschen sysslat med det här under så lång tid, med snabba varuflöden som konsumeras en gång, säger Magnus Nikkarinen som är näringspolitisk expert och hållbarhetsansvarig på organisationen Svensk Handel.

– Livsmedelsbranschen har skapat en infrastruktur och andra verktyg som exempelvis möbelbranschen kommer att behöva utveckla mycket snabbare.

Tanken med produktpassen är att underlätta för spårbarhet och transparens i produktions- och leveranskedjan med syftet att möjliggöra för konsument att göra medvetna val och för att kunna kanalisera information längs värdekedjan (läs mer om det på sidorna 8–11).

Samtidigt finns en farhåga att kontrollhets ska skapa ett administrativt och kostsamt monster, en oro som Magnus Nikkarinen har förståelse för men som med ett aktivt påverkansarbete förhoppningsvis ska få fördelarna att överväga för företagen. 

– Dels arbetar branschorganisationer som Svensk Handel och TMF, tillsammans med motsvarigheter i EU, för att passen ska utformas på ett sätt som inte ska upplevas som en börda och att lagstiftningen inte blir kontraproduktiv: Det sker bland annat genom att vi använder redan existerande lösningar och drar nytta av de digitala landvinningar som redan gjorts.

– Dels ska man se det som en möjlighet till att passen stärker och hjälper till att utveckla seriösa och hållbara bolag, säger Magnus Nikkarinen.

Just ”spårbarhet och transparens i produktions- och leveranskedjan” har historiskt varit det man nu kallar ett digitalt produktpass. Ett välfunnet namn, tycker Magnus Nikkarinen.

– Den tidigare benämningen hade nog avskräckt många, men att associera det med de personliga pass vi själva har när vi reser ger en tydlig bild av vad man vill uppnå. Våra pass innehåller både generell information om vilket land vi kommer från, men även väldigt specifik information om vilka vi är och hur vi ser ut. På samma sätt ska produktpassen beskriva en enskild vara. Vissa delar kommer att vara statiska, ren grundinformation, medan andra delar säkert kan komma att uppdateras kontinuerligt – som var produkten befinner sig eller om den renoveras. Lite som om våra personliga pass skulle ändras när vi klipper oss eller om vi går upp eller ner i vikt, säger Magnus Nikkarinen.

Utmaningen, och det som lagförslaget nu definierar, är grunderna för hur hanteringen av data ska ske för att information och dataflöde rörande en produkt ska göras tillgängligt.

– Redan i dag finns mycket digital information om en produkt, men ett problem har varit att denna information finns lagrad hos enskilda företag och att en databas inte har kunnat prata med andra databaser. Nu skapas en gemensam standard, säger Magnus Nikkarinen, som också förtydligar att man fortfarande bara är i början av den här processen:

– Nu finns lagförslaget och det är först om några år det blir en tydlig lagstiftning. Vi har en mängd frågor som måste lösas, men grundstrukturen börjar komma på plats.