Svenska modellen
Den svenska arbetsmarknadens fundament är att parterna, det vill säga arbetsgivare och fack, tecknar kollektivavtal gällande löner och allmänna anställningsvillkor. Det innebär att staten inte är involverad i någon del av processen för lönesättning eller tecknande av kollektivavtal. Under mandatperioden 2019 – 2024 lade EU-kommissionen fram flera lagförslag som hotar den svenska modellen. Exempelvis häller det direktivförslaget om minimilöner och gemensamma kriterier för lönetransparens. Den här sortens initiativ går utanför EU:s kompetens och strider såväl mot proportionalitets- som subsidiaritetsprincipen. Det europeiska samarbetet behöver primärt gälla gränsöverskridande områden så som åtgärder för att stärka konkurrenskraften och förbättra rörligheten på den inre marknaden.
