Industriavtalet

Foto: c&d snickeri

1970- och 1980-talens försämrade svenska konkurrenskraft banade väg för Industriavtalet som träffades 1997 och som fastställs av Industrirådet.

Sverige hade under -70 och -80-talen en historia av okontrollerade kostnadsökningar, vilket ledde till hög inflation och till att Sveriges konkurrenskraft försämrades. Detta berodde på att några fack fick igenom sina krav, vilket gjorde att andra fack kunde ställa liknande eller högre krav i sina förhandlingar. På så sätt kom en spiral av kostnadsökningar att sätta i gång. Det la också grunden till att fack och arbetsgivare inom industrin träffade Industriavtalet 1997 (ett avtal som förnyades 2011) som innebar ett nytt sätt att se på förhandlingar och konfliktlösning i Sverige.

Industrirådet (tidigare Industrikommittén) består av ledande företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn och deras uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet.

Ett nytt Industriavtal gäller från den 1 juli 2011 då det ersätter det befintliga Industriavtalet från 1997 som varit en hörnsten för lönebildningen i Sverige. Det nya Industriavtalet, som undertecknades den 21 juni, förstärker och breddar parternas gemensamma arbete för att utveckla svensk industri. Det förstärker också industrins lönenormerande roll genom tydligare syfte och inriktning och delvis nya regler för förhandlingarna.

Avtalet har undertecknats av medlemmarna i Industrirådet (tidigare Industrikommittén) som består av ledande företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. Industrirådets uppgift är att följa och främja tillämpningen av Industriavtalet.

Avtalet reglerar bland annat hur förhandlingarna om kollektivavtalen mellan de olika parterna som har undertecknat avtalet ska gå till.
Förhandlingarna förbereds genom att parterna tar fram förhandlingsmål och krav. Därefter utväxlas bud och krav. Om inte ett nytt avtal har träffats när en månad återstår av avtalstiden följer en period då OpO, "opartiska ordförande", som parterna själva har utsett, leder förhandlingarna.

Arbetsgivarna inom industrin

Grafiska Företagen
Gröna arbetsgivare
Industriarbetsgivarna
IKEM
Livsmedelsföretagen
Teknikföretagen
TEKO, Sveriges Textil- och Modeföretag
Trä- och Möbelföretagen

Facken inom industrin

GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch
IF Metall
Livs
Sveriges Ingenjörer
Unionen

Partekonomernas rapport - 2017

I samband med Industrirådets möte den 14 juni 2016 infördes ett antal ändringar i Industriavtalet. Bland annat gavs en grupp partsekonomer följande uppdrag;
Partsekonomerna ska fortlöpande samarbeta angående de ekonomiska förutsättningarna och andra konkurrensförhållanden som gäller för den svenska industrin i en global ekonomi och marknad. Partsekonomerna ska årligen utarbeta en rapport till Industrirådet i dessa frågor. Vid väsentliga förändringar av gällande omständigheter ska partsekonomerna omedelbart gemensamt bedöma de troliga effekterna.

Senast uppdaterad: 2022-08-03